Cillans liv version 24

Nu är det bara 1,5 timma kvar av denna dag och fortfarande ingen bebis. Känns konstigt, det är liksom det här datumet man riktat in sig på, trots att man vet att det kan bli senare, och så plötsligt är den här dagen här och förbi, men ännu ingen bebis. Det är ungefär som julafton, man väntar och väntar och väntar, tillslut är det julafton, och sen är den slut. Och då står man där och känner "var det här allt?". Nu plötsligt känns det som att någon lurat mig, som jag gått runt och varit grundlurad i 9 månader, det blir inte mer än såhär. Konstig känsla. Att behöva åka till gällivare känns otroligt långt borta, som om det inte ens är säkert att det kommer hända, ungefär som jordens undergång. Man tror att det kommer hända, men gör det verkligen det? Den 14 februari har hela tiden känts så långt borta, och nu är den över. Vad gör jag nu? Vad ska jag nu har för mål?