Så mycket begärt?

Så här ska det vara:

Vänner tröstar i motgång,
och gläds med dig i glädje.
Vid alla tillfällen känner de,
precis som du.


Det trodde jag inte var så mycket begärt, men tydligen är det det. Det är konstigt, att när man verkligen behöver någon, då finns personen inte där. Då får man inget stöd eller hjälp. Det är konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback