Tråkigt värre
Den här dagen har börjat mindre roligt, när jag klev upp i morse upptäckte jag att Clinton hade strimlat allt han kunnat under morgonen, post, papper, och även dom nya tapeterna. SUCK! Man blir så less ibland. I ett hörn vid hallen hade han tuggat på tapeten och på golvlisten, det är inte vidare vackert. Nåja, det fick vara fint i två veckor iallafall. Precis samma hörn som katterna hade klöst på innan vi tapetserade om, så först trodde jag att det var något sånt som hade hänt igen, men sen såg jag att det var bort gnagt inte klöst. Så jag är inte på vidare bra humör idag.
Ledigvecka!!!
Vad skönt att få sitta uppe själv såhär på kvällen, det är lungt och tyst, alla sover, och här sitter jag själv och surfar lite. Hundarna sover på varsin bädd inne i sovrummet med husse, katterna sover också på någon väl utvald plats. Visst är det trevligt att umgås och sådär på kvällarna, men på kvällen innan man ska sova är det skönt med en timma eller två man får vara själv och sitta och varva ner i ensamhet och tysthet. Samma sak på morgonen, vill stiga upp själv, äta frukost själv, eller åtminstone om man ska till jobbet, när man är ledig är det trevligt att göra det tillsammans. Idag har jag träffat Päry och varit på soptippen och sen varit och handlat. Efter morgon promenaden med hundarna så kollade jag ett avsnitt förhäxad sen tog jag en lutare i nästan två timmar, vaknade kl 13.20 av att jag fick en puss. Jag var helt borta, hade sovit jätte tungt och drömt massa konstiga saker. Men efter det har jag varit pigg. På kvällskvisten var vi hos mamma och pappa och drack kaffe. Ja, jag med. Jag är nog vuxen nu.
Säkerheten först!
Hur många gånger har man inte fått höra det dom senaste månaderna? MEN- det har börjat påverka mig nu. Sakta men säkert så har jag börjat tänka så. Vilket självklart är bra. Idag tillexempel, jag var ute med hundarna på planen här nedanför huset. så ser jag en träbit med en spit som sticker rakt upp, jag stod och kollade och tänkte "oj, här kan man skada sig" och sen började jag gå, och i vanliga fall skulle jag fortsatt gå och inte tänka mer på det, men idag så vände jag mig om och tog upp den, bar med mig den hem och slängde den, bara för att någon annan kanske skadar sig på den. Och det är ju det allting handlar om, säkerheten först. Visst att man ska tänka efter innan man gör något så man inte utsätter sig för onödiga risker, men det är ju alla små grejer, ofta är det ju så att man kanske snubblar på något eller nästan gör illa sig på något, så tycker man att det var tur att man inte gjorde sig mer illa, men man gör inget åt själva grejen. Men med säkerheten först i tankarna så ska man göra något åt faran, så att andra som kommer efter mig, som kanske inte ser eller vet om att det finns där inte skadar sig på det.
Första dagen på ledigveckan idag, SKÖNT! Har varit en tuff men rolig helg/vecka.
32 timmar jobb kvar den här veckan.
Jag är så fruktansvärt trött i kroppen, det har varit några tunga men roliga dagar på jobbet, nu återstår bara idag 14-22 och lördag, söndag 06-18. Så trött som jag redan är så förstår jag inte hur jag ska orka med helgen, knappt utan sömn mellan idag och imorgon dessutom. Igår stod vi och spolade i 8 timmar, det hade varit läkage från nåt rör så det hade bildats ett berg av slig. Hoppas det blir lite lugnare idag.
Igår var vi även till veterinären med Clinton och mycket riktigt så hade han växtvärk, vi fick smärtstillande/antiinflammatoriska tabletter med lever smak som vi ska ge nu i några dagar. Han tyckte dom smakade smaskens. Man märkte direkt stor skillnad, han blev helt vild och busig och glad. Min lilla mysgubbe. Som inte är så liten längre. 18 kg väger han nu, för två veckor sen vägde han 14. Längtar till ledigveckan när jag har tid och förhoppningsvis ork att hitta på massa roliga saker med hundarna.
Jobb
Jobb, det verkar vara den stora frågan i mitt liv. När, var, hur och varför, eller varför inte. Jag vill ha ett jobb, en riktig lön. Kanske får jag ett jobb efter jag gått min utbildning, kanske inte. Man kan ju alltid hoppas, men säker kan man ju inte vara. 8 st i min klass har redan fått jobb, vissa från augusti och vissa från början av januari. Jag då? När blir det min tur? Det hade varit skönt att veta att man har ett fast jobb, en fast inkomst. Tryggt på något sätt. Inte så beroende. Kanske hade många saker sett annorlunda ut då. Imorgon börjar praktiken på riktigt. Jag hoppas det blir bra, annars ger jag upp.
Nervvraket är tillbaka
Verkligheten kom ikapp mig nyss. Imorgon börjar allvaret igen. Jag har inte grubblat så mycket över det där, tagit det lite med ro. Men nu helt plötsligt blev jag ett nervvrak, ja, man kan säga att jag blev mig själv igen. Två månader praktik, på ett nytt ställe, förhoppningsvis men en bra handledare. Det är väl det jag är mest nervös för, att jag inte får någon bra handledare, bara jag får det så är jag övertygad om att jag kommer trivas. Första veckan är alltid jobbigast. Är lite orolig nu också med tanke på alla sommarjobbare. Tur att dom försvinner snart. Imorgon ska vi bara få en liten introduktion på morgonen, på riktigt börjar vi först på tisdag eftermiddag. Börjar med eftermiddags vecka, vilket innebär helg. Helger är psykiskt jobbiga att jobba. Kommer väl hem 23 fredag kväll från jobbet och måste stiga upp igen där vid 4 tiden, och sen jobba två 12 timmars skift. Men sen är det ledigvecka. Måste gå och sova snart, men jag tvivlar på att jag kommer kunna somna. Typiskt mig.
Orolig matte
Är så orolig för min lilla Clinton. Han har haft ont i frambenet nästan en hel vecka nu, inte hela tiden, men ibland händer det nåt och då skriker han till. Vet inte vad det kan vara, kanske någon stukning eller sträckning. Jag hoppas han blir bättre snart annars måste vi till veterinären, och det drar jag mig verkligen för. Mer inkompetenta veterinärer får man leta efter. Nu är det bara koppel promenader och inget bus som gäller i några dagar. Min lilla samojed är inte så liten längre, trots att han ännu inte hunnit fylla 5 månader så är han 55cm hög och väger kring 16 kg. Han tar vuxit om Ruffsan tillochmed. Han måste bli bättre snart, det får inte vara något fel på honom! Min lilla sötnos. Ruffsan verkar ha tröttnat på hennes "valpar" nu, hon har bara legat i soffan hela dagen, igår lämnade hon knappt bädden en enda sekund. Jag tror hon hon tror att hennes valpar ligger i filten på bädden. Nu kommer Clinton gående med sitt halsband i munnen, jag tror han försöker säga mig något.
Kanske ett steg i rätt riktning.
Idag har jag varit lite modig och gjort något som jag velat göra i flera veckor. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig, så jag vet inte hur jag ska tolka det. Men fortfarande känner jag nog mig lite stolt. Får se vart det här kan leda. Jag är faktiskt ganska less på att stå och stampa här. Jag saknar något...
En bild på Clinton från semestern:
Ett dopp i skitabäcken
Idag på morgon promenaden så badade Ruffsan och Clinton i skitabäcken, äckligt men roligt (för dom). Vi håller på för fullt och fixar här hemma, eller jag har nyss sovit i 2 timmar men snart kommer jag fixa för fullt. Ruffsan är sken dräktig än en gång och försöker få hennes valp Trassel att äta av hennes mjölk. Men vi har ju planerat att sterilisera/kastrera henne inom en snar framtid, helst innan Clinton blir könsmogen. Men 4000 spänn är rätt dyrt.
Äntligen hemma
Igår kl 22 kom vi hem. Vi åkte från Jönköping kl 18 i måndags och kom fram till Uppsala vid 23 tiden. Där åt vi och sov lite hos Petra. Kl 6 på morgonen började vi rulla hemåt. Så vi satt i bilen igår i 18 timmar. Så det var verkligen skönt att komma hem. Till en nytapetserad lägenhet dessutom.
Det här kan inte sluta bra
Ja, då var det bestämt, vi ska åka, vi har bokat stuga på lovsjöbadens camping, verkar jätte mysigt med motionsspår, hundbad och lite sånt som Clinton kommer gilla. Lite tråkigt att inte Ruffsan kan följa med, eller kan kan hon väl men vi tycker nog det är bäst hon fortsätter semestra med mamma och pappa, även om vi saknar henne jätte mycket. Hon är ju glad nu, och hämtar vi henne kommer hon säkert bli deppig för att Clinton kommer vara på henne hela tiden. Så det är bättre vi hämtar henne när vi kommer hem, även om det är mysigt att ha med sig henne. Får se hur det går med katterna, vi har ju köpt en till transportbur, men jag vet inte riktigt, det känns som dom tar upp hela baksätet och här ändå inte så mycket plats, vi kanske tar våran tygbur istället, får sova på saken. Allt är packat och klart så imorgon är det bara rasta Clinton och sätta sig i bilen och åka. Vi ska sova i härnösand, så första sträckan blir 80 mil, på måndag blir det väl ungefär lika långt. Men det är ju dom första 50 milen som är jobbigast, sen kommer städerna tätare och då blir det lite lättare på nåt sätt. Det blir nog en mysig semester, om jag slipper träffa skatan. Jag SKA INTE träffa skatan. Jag vill inte träffa henne och hon vill inte träffa mig, så så får det bli. Hon har ingenting med mig eller mina djur att göra. B får ju göra som han vill, och jag gör som jag vill. Är så less på allt skitsnack. Har aldrig träffat en fegare människa i hela mitt liv. Dags att sova nu, ska upp tidigt imorgon.
Akta dig för pesten
Det var trevligt med besök igår, Eva är så trevlig och gullig. Jag lagade mat och efterrätt som vi åt efter dom varit på guidad tur i gruvan. Jag orkade inte följa med eftersom jag varit där massor med gånger, senast i februari. Så jag stannade hemma och tog hand om Zeb istället. Man önskar att vissa andra kunde vara lite mer som henne, tänk vad livet hade varit lätt då. Jag är trött på alla bråk som skapas bara på grund av en person. Vi har som fastnat här, vi försöker gå framåt men man blir alltid tillbaka hållen. Jag vill inte att det ska vara så, jag förstår inte hur man kan bete sig så. Men hon verkar inte bry sig, inte ens fast hon riskerar att förlora sin egen son på kuppen. Jag har inte gjort något för att förtjäna det här. Jag har aldrig varit elak mot honom, eller tvingat honom göra något, det enda jag har varit är snäll, och stöttat honom när han har haft det jobbigt och uppmuntrat honom att göra saker som han inte trott att han klarar av. Jag gör allt för honom. Men det spelar ingen roll för HON tycker inte att jag är bra för honom. Men vad vet HON vad som är bra för honom, hon känner honom inte ens, han har aldrig kunnat prata med henne. Det enda hon får honom att göra är att må dåligt. Han vill inte ens hälsa på henne, han tror att om han isolerar sig från henne så kan hon inte få honom att må dåligt. Jag får tjata på honom att han ska ringa, det är ju ändå hans egen mamma, trots att hon hatar mig. Jag har begravt stridsyxan, men faktum är att jag snart inte orkar mer. HON tär på vårat förhållande. Ingenting jag gör är någonsin tillräckligt. Jag vet att jag inte har gjort något fel, och på den punkten kommer jag aldrig ge mig! Jag har sagt att jag inte bryr mig om dom kommer hit, eller bor här. Det här är mitt område, här kan hon inte skada oss. Men jag åker inte dit, jag ska aldrig sätta min fot innanför deras dörr, jag vägrar försätta mig i den situationen igen, vara beroende, bli hotad med att bli utslängd eller vad som helst. Jag är inte lika svag som jag var för två år sen. Vi har egna pengar, en egen lägenhet, en egen bil, ett eget liv. Inget av det kan hon ta ifrån oss. Men det är egentligen tragiskt hur hon kan bete sig såhär mot sitt eget barn. Personligen så spelar det inte mig någon roll om vi aldrig någonsin åker dit igen, eller träffar dom. Men det är ju inte mig det handlar om. Någonstans måste gränsen dras och min går här!
Tvättstuga och demoner som ska förgöras
Dags att sova, jag ska upp om 7 timmar för att tvätta. Tvätta är inte min grej, jag är för lat för att sortera tvätt så jag bara trycker in all tvätt i maskinen tills den är proppfull sen fyller jag nästa. Hittillls har jag inte förstört något, så den taktiken verkar ju funka. En gång smälte jag ett täcke i torktumlaren förstås, men det har ju inget att göra med tvättmaskinen. B tvättade ju kläder en gång med ajax allrengöring (summer blossom), hur kan man ta fel på det och tvättmedel? Men han sorterar iaf tvätten, nästan lite för noga. Men jag borde vara glad för det, för det inte mycket som har med städning och sånt att göra som han gör noga. Men imorgon är det min tur, jag som hatar att tvätta. På jobbet var det skönt, att få komma ifrån en stund och stå där ensam i tvättstugan och filosofera medan man vek all tvätt i en prydlig hög.
Imorgon får vi besök. Besök är inte riktigt min grej. Vet inte riktigt hur man ska bete sig, det är en sak med kompisar och så, men när det är nån man inte känner. Jag föredrar att hälsa på än att någon hälsar på mig. Men jag har gjort Cheesecake glass. Men jag får se det här som ännu ett steg i min plan av total destruction av en viss person. Evil evil me.
En eventuell semester
Vi har fortfarande inte bestämt oss om vi ska åka på semester eller inte, vi velar fram och tillbaka. Det skulle vara roligt, men det är ju så satans dyrt. Vi har ju råd, men tänk vad mycket annat roligt vi skulle ha råd med om vi stannade hemma. Ja, och så har vi hållt på och vela i en månad. Men om vi ska åka så måste vi åka på lördag eller söndag, så det börjar ju som bli dags att bestämma sig nu. Det är ju ganska jobbigt också och släpa med sig katterna runt hela sverige, men vad ska man göra när alla är allergiska, och har man djur så får man ta konsekvenserna, det är ju bara så det är. Jag förstår mig inte på folk som sätter ut sina djur på annons bara för att dom ska åka på semester.
Håller på att sortera lite tvätt nu, insåg att det faktiskt inte var så mycket tvätt trots det enorma berget. Lite handdukar och sängkläder, så det går nog fort att tvätta imorgon. Imorgon ska vi även fortsätta städa undan alla grejer inför tapetseringen. Så skönt att jag blev ledig den här veckan, ibland har man tur. Så jag fick som tre veckor ledigt istället för två. Nä, nu ska jag fortsätta, sen ska jag gå ut med Mördar-Clinton och efter det ska jag fortsätta kolla säsong 5 av förhäxad. Jag har köpt en box med alla säsonger (1-8).