Är det jag som är tråkig?

Eller har jag bara valt en dålig blogg? Jag tycker det står lite still bland min statestik. Det är ungefär lika många varje dag som läser min blogg. Inte överflödigt med kommentarer heller måste jag säga. Egentligen är det inte så förvånande, jag har inte så himla mycket att skriva om, jag har inga döende barn eller gripande livshistorier. Jag är inte heller speciellt intresserad av att skriva om klimathot eller kläder. Jag skriver om mitt, det som berör mig, det som är viktigt för mig. Om det gör mig till tråkig och ointressant så får det vara så. Men jag kan väl inte vara helt ensam i denna värld?

För mina trogna läsare: Inom kort tid kommer ett väldigt hatfullt blogg inlägg till en person jag avskyr. Stay tuned.

Så mycket grymhet

Det gör så ont i mig när jag läser om hunden som blivit jagat och sen överkörd flera gånger av någon med skoter. Jag tycker det är fruktansvärt att någon gör så. Hur kan man vara så grym? Jag och Ruffsan brukar vara och promenera i området där det där hände, tänk så hade det varit henne som någon hade varit sådär grym mot? Om det hade varit det, och jag hade vetat om vem det var så hade jag slagit ihjäl personen på grymmast möjliga sätt, och jag struntar i om jag hade fått sitta 15 år i fängelse efteråt så hade det varit värt det, och jag bryr mig inte det minsta om det gör mig till en sämre människa att ens tänka så. Men det är så jag tänker, och det är så jag tycker, ingen människa är mer värd än en hund, speciellt ingen som är sådär grym. För det är ren och skär grymhet. Om jag skulle vara tvungen att välja om min hund eller en människa ska får leva så är det inte många människor som hade gått före Ruffsan. Jag som tycker att folk är så grymma i spanien och andra länder mot hundar, och djur i allmänhet, därför ville jag adoptera en hund därifrån, men tydligen så är vi inte bättre här.

Bilden från artikeln i NSD:
http://www.nsd.se/image.aspx?id=247702

Artikeln om hunden i NSD:
http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=54930&arkiv=False&city=8

Long time, no see.

Det verkar som att våren är här. Solen skiner, snön smälter, och all hundbajs kommer fram. Alltid lika otrevligt denna årstid. Därför ska man hålla sig till fjälls, där slipper man se allt hundbajs och äckel som gömt sig under snön. Igår var det strålande sol hela dagen, jag och Ruffsan packade in oss i bilen och åkte till Laukku, där åkte vi skidor, grillade lite hamburgare och Ruffsan fick dra hundspann. Eller hon sprang med, men hon drog ingenting, det var mest Gangster som drog. I förrgår beställde jag nya pjäxor till skate skidorna, och igår beställde jag en väska från bluebox.

Idag fyller jag år. Paniken känns inte lika stor i år trots att jag är ännu ett år närmare 30. Tror det beror på att jag har hunnit flytta tillbaka, jobba ett år, börjat en utbildning och plötsligt så känner jag mig inte lika vilsen längre. Visserligen så tror jag inte att jag kommer vilja jobba på LKAB för resten av mitt liv, men nu har jag ju iallafall någon slags framtidsplan. Processoperatör kanske är min grej, vad vet jag?

Har ledigvecka nu, hann jobba lördag och söndag. I söndags satt vi bara i fikarummet i 12 timmar. När vi gick på rundvandring första dan så fick vi inte se så mycket av verken utan han visade oss mest var alla kaffe och godis automater var. På måndag börjar allvaret igen.

Snart kommer Junior Stuart, äntligen!

Storm

How long have I been in this storm?

I know you didn't bring me out here to drown,
so why am I 10 feet under and upside down?
Barely surviving has become my purpose,
cause I'm so used to living underneath the surface.
If I could just see you everything will be alright,
if I see you the darkness will turn to light.

And I will walk on water, and you will catch me if I fall,
and I will get lost into your eyes, and everything will be alright.


Kulis

Dagarna går, och på fredag börjar min praktik. 10 veckor på mek på kulis. Jag är lite nervös. Men det ska nog gå bra. Det som är skönt att jag fick 3 skift så djuren kommer inte behöva vara ensam mer än 2 timmar var tredje vecka. En sak mindre att oroa sig för alltså. Jag tror jag kommer bli en bra mekare, jag gillar att skruva i saker, mest skruva isär, för sen när det kommer till att skruva ihop igen brukar jag ha tröttnat.
Imorgon fyller min oäkta hälft år. 27, vilken gamling. Jag har sagt åt honom att han börjar bli gråhårig. Så imorgon blir det fika på kvällen.
Sista skoldagen imorgon, elsäkerhet. Tycker det känns lite trist att jag knappt kommer träffa nån under de här 10 veckorna. Det är nästan som sista skoldagen i 3an, när jag grät på vägen hem för att jag skulle sakna fröken så mycket. men det var ju förstås 12 år sedan. Inte riktigt så kanske, men nu är man ju trygg där, och så ska man slängas ensam ut i det okända.
Nu ska jag snart börja baka lite ananaspaj.

Det här med Mona..

Jag har halva morgonen tittat på socialdemokraternas extra kongress i svt1. Det kändes först lite sorgligt det här med GPs avgång, speciellt med tanke på att nån Margot skulle eventuellt bli partiledare (vem fan är Margot?). Men så blev det ju inte, utan det blev Mona. Nu ska ju jag tillägga att jag verkligen inte är politiskt aktiv på något sätt, jag gillar bara ha åsikter om allt. Men Mona har jag alltid gillat, och jag tycker verkligen inte att man ska döma henne för något hon gjorde för över 10 år sedan. Jag vill inte bli dömd för något jag gjorde för 10 år sedan, och det är väl det egentligen ingen som vill. De flesta förtjänar faktiskt en andra chans, och jag tror att Mona kommer göra ett väldigt bra jobb. I största allmänhet tycker jag att det är ganska ointressant med kongresser och debatter, men Monas tal var hemskt intressant och jag kunde knappt slita mig från tvn. Fast det kanske beror på att jag om bara ett par dagar blir ett år närmare 30.


Someone you use

Just a shoulder to cry on
That's all I've been to you
Just someone to rely on
When your world is empty and blue
.

I'm just someone you can call dear
Whenever you choose
I'm just someone you run to
I'm just someone you use
.

I'm just someone you can talk to
And that's all I'll ever be
Just a clown you can laugh with
Someone to treat you as you need
.

I'm just a fool you can love on
Any time you choose
I'm just someone you run to
I'm just someone you use

I'm just someone you run to
I'm just someone you use
Don't you know when you need me
My little heart just can't refuse
.

I'm just someone who loves you, baby
I can't win and I can't lose
I'm just someone you run to
I'm just someone you use


Efterlysning..

När kommer Junior-Stuart? Jag väntar, och väntar, och väntar, men ingenting händer. Inte minsta tecken på att något är på gång. Jag känner mig lite bortglömd. Det har snart gått två månader. Jag gillar inte att vänta. Jag vill att han ska komma nu. Eller att han ska vara här nu. Det här är ju värre än att vänta på att få en valp, beställer man en valp så vet man att den är leveransklar ett visst datum. Nu vet jag ingenting. Jag hatar att inte veta.

Ibland glömmer jag..

Att Dibbe inte finns med mig längre. Ibland pratar jag om honom som om han fortfarande ligger på garderoben och spanar. Det är lätt att glömma många saker. Glömma bort att sakna är det värsta, ibland händer det också. Idag har jag tänkt på Dibbe, min ögonsten, jag vill prata om honom, jag vill att folk ska se hur underbar han var. Men att börja prata om en katt som är död känns fel. Visst kan jag säga Dibbe VAR det och Dibbe VAR det, men han ÄR inte längre. Jag har två katter som ÄR. Men ingen ÄR som Dibbe VAR. Jag vill inte tänka på honom som om han är död, det är för jobbigt. Det är väl det som kommer över mig ibland, när det är mycket prat om sina djur, jag ser Dibbe inte som död, han är bara inte här just nu. Och i det vardagliga livet tänker jag kanske inte så mycket på det eftersom man har så mycket med de andra djuren. Men det är faktiskt så, Dibbe är död, och jag kan inte acceptera det. Det gör för ont. Den tomhet jag känner när jag väl sätter mig ner och tänker på att han faktiskt är borta för alltid är mer än vad jag klarar av just nu. Jag känner bara att den obehagliga känslan sprider sig i kroppen ju längre jag tänker på det, och då är det lätt att jag försöker tänka på nåt annat, glömma bort, förneka. Jag vill inte att han ska vara död, jag vill inte att Molly ska vara död, jag vill ALDRIG att Ruffsan ska dö, eller min älskade Trollet eller lill-Trassel. INGEN av dom får någonsin lämna mig.
image44

Charm-Trollet

image42

Min lilla mys Trollet. Önskar jag hade mer tid för mina djur. Jag vill vara med dom hela tiden helst. Och Trollet som fyller 3 år i sommar, hon är ju fortfarande som min lilla kattunge. Hon har det inte lätt med Trassel, han vill aldrig mysa, bara busa. Trollet saknar nog Dibbe. Men det gör förstås vi med.

Min hund

image37


"En kall nos. Ett par fuktiga, runda ögon. En varm blick. En tass som lyfts och ett huvud som läggs på sned. Öron som försöker uppfatta och förstå..

Din hund.
Hon bad inte att få komma till Dig.
Hon kom för att Du ville ha henne.
Hon kom till Dig för att ge Dig sällskap
då andra sviker,
sympati då andra är emot Dig,
trofasthet då andra baktalar Dig.
Hon kom för att ge Dig kärlek
då Du känner Dig utelämnad,
sällskap då Du är ensam.

Hon gör Dig på gott humör då Du är ledsen,
tar emot Dig med glädjetjut,
då Du äntligen kommer hem.

Hon är någon som behöver Dig,
någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Hon är beroende av Din omtanke
och Din kärlek.
Hon protesterar inte
då Du missförstår henne.
Hon är utlämnad till Dig
på gott och ont.

Hon ger Dig sköna
avkopplande promenader.
Hon ger Dig sällskap.
Hon ger Dig kärlek och glädje.
Hon vaktar och skyddar Dig.
Hon varnar om främmande kommer.
Hon överger Dig inte så länge hon lever
Hon ger Dig trygget.

Vad ger Du?"

Laukkuluspa

image38

Idag har jag, Ruffsan, moster och Mira varit i husvagnen i Laukkuluspa och skottat, promenerat och grillat lite. Det är jätte skönt ute. Ruffsan älskar att vara där, springa på isen och leka. Hon tyckte inte heller det var helt fel att få smaska lite på korven när vi hade grillat. Mira Mirakel, som nu är ett år. Eller Bulldozern som vi kallade henne när hon var nyfödd. Hon hade allt tur.
image40

Lite beroende..

Jag har ju under de senaste åren utvecklat ett tv-serie beroende. Jag har massor av serier på mina 800 GB. Vissa har jag inte ens hunnit börja titta ännu, som säsong 1-13 av cityakuten. Jag har alla avsnitt av alla säsonger av CSI, CSI MIAMI och CSI NY, som är bland mina favoritserier, andra favoriter är One Tree Hill, Desperate Housewives, OC, Summerland, Ugly Betty, 7th heaven, The 4400, Malcolm in the middle, Dirt, Bones, The closer m.m. m.m. Sen har jag även laddat ner alla säsonger av några gamla favoriter som Dawsons Creek, Felicity, Popular och Förhäxad. Alla mina hårddiskar är proppfulla med serier. I förrgår så började jag kolla Prison Break, den är jätte spännande, tittade 6 avsnitt igår och har tittat 5 idag. Man blir lite fast när man hittar en bra serie. Men det är väl det jag gillar med serier, att det inte är över efter 1,5 timma, utan man får fortsätta titta i massa timmar. Jag hatar när man sitter och tittar på en jätte bra film, och så tar den slut, fast jag vill veta mer.

Så idag har jag varit på en långis i det fina vädret med Ruffsan, varit på dop och sen mest spenderat tiden framför tvn. Ganska skönt att bara ta det lungt och göra ingenting för en gångs skull. Har varit ensam hemma hela dan idag också. Imorgon kanske vi ska ta skotern till mamma och pappa i Laukku för att grilla lite. Mysigt.

I Lannavaara vill ingen vara!

Ingen normal person iallafall. Jag skulle aldrig någonsin åka frivilligt till Lannavaara. Vilken döhåla. Det känns som man kommer till världens ände. Det är ju tragiskt, hur kan man vilja bo där? Eller ännu värre, ha stuga där. Vi har varit där på studiebesök idag, och det var minst lika tråkigt idag som det var när vi var där med skolan på lågstadiet. Det enda som var roligt var resan till och från. Eller mest från egentligen eftersom man visste att man var påväg bort från skiten då. Vi hade mycket att diskutera efter vägen. Nu är jag hemma och tänker snart lägga mig på soffan och titta Prison Break, jag har tänkt att börja kolla den serien länge, så igår såg jag första avsnittet, den verkar faktiskt helt okej.