Café au chocolat
Idag hade vi rundvandring på lkab, det började lite lungt och stillsamt i besöksgruvan, men efter det skulle vi på guidad tur på sovringen, anrikningen och kulis. Redan på sovringen så kände jag skräcken, trappa upp och trappa ner, smala, hala, branta gallertrappor. Där gick vi upp och ner för trappor i över en timma, jag kommer knappt ihåg vad jag såg. Efter det tänkte jag att värre än såhär kan det ju inte bli. Men fel hade jag, på kulis var det lite mer att se, men även där blev det att gå upp och ner 1000 gånger i dom där gallertrapporna, när man dessutom var där vid graten och kilnen så var det varmt som i en bastu. Slutligen när vi var i anrikningen, så var det som ett enda stort gallertrapp maraton. Det enda vi egentligen hann se där (förutom arslet på personen som gick före i trappan, och själva trapporna) var klaserskruvarna. Så man kan säga att vi gick upp och ner i trappor i nästan 4 timmar. Visst var det jobbigt, men det värsta var ändå att gå ner för trapporna, jag har ju trappskräck sen jag ramlade i en trappa förra året. Så fort jag ska gå ner i en trapp så måste jag hålla i mig krampaktigt, helst med båda händerna och gå ner jätte sakta. Det hjälpte ju inte heller att man hade stövlar stora som båtar på sig. Men men, det var ju inte det jag ville komma till, utan att jag är trött och sitter här och dricker café au chocolat för att jag ska kunna hålla mig vaken några timmar till. Jag hatar egentligen kaffe, men den sorten är den enda jag kan dricka utan att behöva spy i närmsta buske. Förhoppningsvis blir jag lite piggare. Måste plugga lite till provet på hela malmprocessen imorgon.