Cillans liv version 24

Jaha, så hinner man knappt flytta in innan man upptäcker att ens grannar är idioter. Våra förra grannar var lite smått jobbiga, när dom parkerade utanför ingången hela tiden, och smällde upp deras bildörrar på våran bil så våran bil fick massa bucklor, men dom var ju annars trevliga. Och nu tänke jag att äntligen slipper man grannarna på det sättet, eftersom man bor i parhus. Men inte då. I veckan när det har snöat så mycket har Clinton varit lös med oss på gården medan vi har plogat, vilket verkar störa grannen (vi inte sitter ihop med) något enormt. Han kom fram och sa att vi brukar inte ha hundar lösa här, för det finns faktiskt en aggressiv hund. Men för det första så var vi helt ensamma ute, ingen annan i sikte, för det andra så var han bara på våran gård, vi såg till att han inte gick nån annanstans, och för det tredje så om det nu hade kommit någon så hade vi självklart satt fast honom. Det är ju inte som att vi släpper ut honom så han får springa fritt. Dessutom är det deras hund som är aggressiv. Och idag förstod jag varför han var så sur över att vi hade ute hundarna, för deras hund står i fönstret och skäller oavbrutet så länge den ser andra hundar. Men då är det väl inte vi som ska ha våra hundar inne, det är väl dom som ska lära sin hund att inte skälla varje gång den ser en annan hund?! Irritationsmoment nummer 2: Vi har köpt en hundgård, och inget rackel som helst utan fabrikstillverkade sektioner som är 100*180cm. Dom står nu lutade mot våran vägg, eftersom det blev vinter, och det är svårt att sätta upp en hundgård då. Vi ringde föreningens ordförande (samma person som vi köpte huset av) och frågade om det var okej att sätta upp en liten hundgård. Och han sa att det är okej bara det kommer se bra ut. En dag senare hade samma jävla granne ringt till honom och klagat för att han sett sektionerna stå där. Varför i helvete då för? Kan man ju undra. Vi har inte satt upp dom, dom står bara lutade mot väggen, han har ju ingen aning om vad vi ska göra med dom, vi kanske bara förvarar dom åt någon annan eller vadsomhelst. Då hade ordföranden sagt att han trodde vi skulle sätta upp ett vanligt staket, eftersom vi pratat om det innan. Så ringer ordföranden till oss och kollar läget, så säger vi att det är en hundgård och var den ska stå. Fortfarande är det inget problem, men han säger att vi kan ju prata med grannarna innan för säkerhetsskull. Grann-jäveln vill alltså inte att vi ska ha våra hundar lös, men han vill heller inte att vi ska ha en hundgård, eller staket, PÅ VÅRAN EGEN GÅRD! Jag fattar verkligen inte hur man ens orkar hålla på och klaga på allting, det är ju inte som att något av det kommer störa honom på något sätt. Och att han ens kan med att ringa och klaga på något som inte ens finns ännu, utan nåt som bara står lutat mot vårat garage. Helt ofattbart! Ska jag också ringa och klaga om jag ser att nån har lite virke på gården, för vad ska dom bygga? Tänk om det stör mig på något sätt?! Suck. Jävla jubel IDIOT!