Cillans liv version 24

Var på krogen igår lite sådär spontant. Bestämde kl 22 att vi skulle gå. Vi kom till krogen 00.30, världens kö, äcklig människa bakom i kön. Vi trodde nästan han skulle spy på oss. In på mommas, mycket folk, mest gamlingar. Såg ett av mina på senare tid hatobjekt där. Jag var relativt nykter, hade inte druckit så mycket innan, så fyllan han som försvinna medan vi stod i kön. Nån hade spytt på golvet på toaletten, folk slängde snus till höger och vänster. Man kan säga att jag såg krogen med helt nya ögon, annars brukar jag inte se så mycket alls. Krogen är ganska äckligt. Inte speciellt roligt heller. Jag hatar att dansa. Jag dansar endast vid två tillfällen: 1; När jag är svin full eller 2; När jag är ensam hemma. Man är ju grasiös som en elefant med tre ben och har taktkänsla som en döv get. Fick släpa runt på Terro hela kvällen, hon hängde och klängde och kunde knappt stå. Jag inser ju nu att jag är skyldig min vän Össe ett big fat förlåt för alla gånger hon har tagit hand om mig när vi varit på krogen, men även före och efter. Senare på natten stötte jag på hatobjektet igen, då bestämde jag mig för att utöva dödshotstekniken. Jag gick och ställde mig 30 cm ifrån henne och stirrade på henne så hatiskt man bara kan stirra på nån. Den där jag-skulle-kunna-döda-dig-här-och-nu-på-ett-ont-och-skoningslöst-sätt blicken. Den fungerade effektivt, det dröjde inte många sekunder innan hon började känna sig illa till mods och vågade inte möta min blick. Så försökte hon dra mig därifrån. Där var en käftsmäll nära, tur att jag var nykter. Det finns förtillfället två stycken personer jag hatar så fruktansvärt mycket, av diverse anledningar, och hon är väl den jag hatar mindre av dom två. Den andra är en riktig djurplågare, och det är nåt som inte tolereras för fem öre i min bok. Men i alla fall så snackade jag med kärringen, och visst kan man ju ha lite förståelse för den där patetiska jäveln, och sen vet jag ju att jag får ta det hon säger med en nypa salt, men i stort sett bekräftade hon det jag misstänkte. Och nu känner jag faktiskt att hatet lite runnit ur mig, det som har varit har varit, jag behöver inte ha med människan att göra, men jag behöver inte heller gå runt och hata henne längre. Nu är det bara den värsta kvar, djurplågaren. Hade jag träffat henne på krogen, berusad som man är, hade jag nog inte varit lika skoningsfull. Såg henne och svansen på coop igår, jag klarar inte ens av att möta henne, så mycket hatar jag henne. Stackars Ebba, hon har det nog bättre nu- död, än vad hon nånsin kunde ha hos djurplågaren. [Nä, jag är inte alls bitter..]

Nåja, kvällen flöt på, vi träffade en kille utanför kupolgrillen som hette Roger och han fick följa med och äta med oss. Han verkade vara en trevlig typ. Jag är inte ens bakis, skönt. Men jag kan ändå inte ta mig till mamma och pappa, där skidorna är. Imorgon startar eftermiddagsveckan.