Tyst! Jag försöker sova..

Varför är det så svårt att ta beslut? Varför kan jag inte bara veta exakt vad jag vill? Vill jag det här, är det här rätt väg att gå, kommer jag ångra mig? Jag vill så gärna, men jag vet inte exakt om jag vill det för att jag verkligen vill just det eller om jag vill det bara för att jag vill det. Nu blev det kanske lite invecklat. Det är det som är problemet med att inte veta vad man vill, eller vad som kommer hända härnäst. Tänk om jag nu bestämmer mig för att det är det här jag verkligen vill, och sen blir det inget av det, hur besviken kommer jag inte vara då? Jag känner mig ju redan besviken trots att jag egentligen inte vet ännu vad som kommer hända, men jag vet ju att saker och ting inte brukar gå min väg så det är väl kanske därför. Jag försökte sova, men jag kan inte sluta tänka. Tänka är inte bra för mig, det har det aldrig varit, jag har en tendens att tänka för mycket. Det är aldrig bra, inte för mig iallafall. Det hade varit så skönt om rösterna inom mig, mina tankar bara hade tystnat. Om jag bara hade fått vara, leva utan att oroa mig för allt. Tänk vad tyst och skönt det hade varit. Någon gång kanske jag lär mig att bara ta dagen som den kommer, och inte över analysera varje liten detalj. Men det är väl så jag håller hyfsad kontroll på mitt liv, eller det är väl det jag försöker intala mig själv iallafall. Godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback