Cillans liv version 24

..tydligen!

Björn behöver knappt göra nånting så börjar Edvin skratta åt honom. Han bara pratar och sjunger och gör olika ljud. Edvin skrattar och strattar och skrattar. Men när jag ska få honom att skratta ser han ut som ett stoneface, liksom att han undrar "vad håller du på med?!" Jag försöker alla möjliga saker, men det är inte speciellt ofta han skrattar åt mig, bara när jag kittlar honom (vilket kan orsaka stamning enligt mamma, JO JUUUST!). Det är ju inte utan att man blir lite svartis. Jag försöker trösta mig med att det säkert är för att han är med mig hela dagarna och den stunden Björn är hemma och hinner leka med honom är så rolig för det är lite omväxling. Men jag är tveksam, det är kanske helt enkelt så att jag inte är lika rolig.

Imorgon ska jag på promenad med Emma och Lukas. Sen ska jag och Björn till banken och snacka om det där lånelöftet. Vi ska till tanten som tvingade oss att börja pensionsspara. Jag och Björn vågade inte säga nej, trots flera starka försök att göra det. Men hon var så påstridig. Jag behövde väl visserligen börja, men Björn sparar ju redan 1000kr i månaden, och det är ju mer än tillräckligt.

Nå nu borde min lilla busunge vakna snart, han har sovit i 3 timmar. Men han var väl trött för vi var på BVC just när hans vanliga powernap på 45 minuter på morgonen är, så då blev det som att han hoppade över den sömnen.